Många hundägare blir allt mer intresserade av avel på sina hundar. De vill antingen avla inom just sin hundras, eller försöka skapa nya hundraser. I takt med att allt fler blir intresserade av hunden som husdjur är det också allt fler som vill syssla med uppfödning av hundar. Vissa har uppfödningen av valpar som en hobbyverksamhet, andra har uppfödningen som ett sätt att tjäna in lite extra pengar på. Andra har hunduppfödningen som ett sätt att livnära sig på, och använder den som ett heltidsprojekt. Som synes finns det flera anledningar till att man kan syssla med hunduppfödning. Många sysslar med det vara för att de helt enkelt tycker mycket om hundar, oavsett hundens ras.
Allt om hunduppfödning och ansvaret däromkring
Det finns mycket att tänka på när man vill börja med hunduppfödning. Som ägare och uppfödare har man ett otroligt stort ansvar, oavsett om man är ägare till hanhunden eller tiken. Som uppfödare bör man kontrollera hundarnas genetik och deras historia av sjukdomar. Detta för att få fram en så frisk valpkull som möjligt. Man måste också se till hundarnas lynnen och temperament för att undvika att man avlar fram hundar med dåligt sådant. Man bör se till att hundarna är balanserade och stabila som individer. Man har som uppfödare självklart också stort ansvar för valparna. Man måste se till att samtliga valpar hamnar i trygga hem. Om man har rätt kunskaper har man stora chanser att lyckas avla med bra resultat.
Man bör som uppfödare börja med att titta på just sin ras rasspecifika avelsstrategi. Dessa dokument brukar finnas på rasklubbarnas webbsidor och de finns även på den svenska kennelklubbens hemsida. I dessa dokument har den aktuella rasens klubb tagit fram en nutidsaktuell bild av rasen. Här finns också flera mål uppsatta för den rasspecifika aveln samt den strategi klubben arbetat fram för att avelsmålen ska nås. Innan man börjar avla bör man undersöka om de tilltänkta valpföräldrarna är i linje med strategin, eller om den för rasen närmare de uppsatta målen.
Hunduppfödning och ekonomi
Det kan kännas lockande att para sin tik och få en kull gosiga och härliga valpar. Men man kanske behöver tjäna något på sin hobby. Här ska vi se närmare på utgifter och på hur man som uppfödare kan förbereda sig på dem. Vill man veta allt om hunduppfödning hör även detta till. Innan man ska para sin hund är det bra att ha en ekonomisk buffert sparad så man har lite extra att ta till om oväntade utgifter uppstår. Om man har tur och gör en lyckad parning får man ofta tillbaka det mesta av de utlägg man gör när valparna säljs, men från parning till valparnas försäljning får man räkna med att öppna plånboken flera gånger. Det är viktigt att behandla hunduppfödning som du skulle göra för alla företag: du måste också planera och budgetera. Så här är du säker på att lyckas.
Bara foderkostnaden kan bli hög för en dräktig tik, samt senare för tiken och hennes valpar. Tiken behöver under sin dräktighet äta ett mycket bra foder som innehåller energi och alla näringsämnen som tiken behöver för att hon och hennes valpar ska kunna hållas i form samt utvecklas under dräktigheten. Om man brukar ge ett villigare foder bör man under dräktigheten lägga till några kronor och köpa ett bättre foder. Har man en stor tik kan denna kostnad bli mycket stor. När valparna så småningom börjar avvänjas kommer deras foderkostnaden bli betydligt högre än utfodringen av en vuxen hund. Detta gäller oavsett viken typ av foder valparna får.
När mans sedan ska bli av med valparna stöter många uppfödare på patrull. Det är ibland inte lätt att hitta bra hem till alla valpar i en kull. Då kan några valpar bli kvar långt efter det att de blivit åtta veckor. Valparna som blir kvar ställer höga krav på socialisering, engagemang och träning för att de ska få lika bra förutsättningar som de valpar som redan flyttat. Man kan inte planera att alla valpar kommer att vara sålda efter åtta veckor när man funderar över att skaffa valpar. Man måste ha planerat att klara av en situation där kanske alla valpar är kvar efter dessa åtta veckor. Om så är fallet kommer de att kräva mycket tid. Om man vill veta allt om hunduppfödning bör man också veta att man inte efter åtta veckor kan vara helt säker på att kunna lämna hunden till dagmatten och gå tillbaka till sitt heltidsjobb.
Den första tiden
De första dagarna efter att valparna fötts är ofta nervösa även om allt gått bra. Man kan med fördel sova i samma rum som tiken har sina nyfödda valpar i och det är bra att spendera mycket tid med den lilla familjen de första dagarna. Då ser man hur valparna mår och hur tiken fungerar som mor. Man ser att valparna äter bra och att de sköts om ordentligt. Om bara en valp fötts kräver den speciellt mycket omsorg. Om man har regelbunden uppsikt över valpar och tik ser man skatt om något är fel. Om något inte stämmer har man inte lång tid på sig att göra något åt det när det gäller nyfödda valpar. Om en valp plötsligt inte får mat tar det inte lång tid tills den avlider.
Om man vill veta allt om hunduppfödning bör man också veta att valpkullen bara har behov en mamma och en bra omgivande miljö. Valparna frågar inte efter en mänsklig flock eller familj. Valparna och tiken bör få vara i fred, och endast de familjemedlemmar tiken är van vid bör komma i närheten av den lilla hundfamiljen. Man bör inte bjuda in vänner, eller nyfikna köpare av en valp. Man har ansvar att ta hand om sin tik när man väljer att bli uppfödare. När ska man då kunna bjuda in valparnas köpare? Ofta har de bråttom och vill se valparna så fort som möjligt. Man bör som uppfödare dock inte låta valparnas köpare komma och hälsa på förrän valparna är en månad gamla. Många uppfödare väntar längre än så. Man får inte ha bråttom när det gäller att para ihop rätt valp med rätt köpare.
Föda upp greyhounds för tävlingar
Greyhound är en sorts vinthundsras som har blivit väldigt populär för hundkapplöpning. Det är en koncentrationskrävande sport, där hunden måste kunna prestera med flera andra hundar runt omkring sig, och ibland även med stor publik. I Sverige är det vanligen sällskapshundar och inte professionella kapplöpningshundar som tävlar, medan det i engelsktalande länder är vanligare med professionella tävlingar. Sporten började utövas i England på 1700-talet, men blev riktigt populär någon gång under 1800-talet. Det skulle dock dröja till 1926 innan kapplöpningsbanor med en mekanisk ”hare” började byggas. En hare är alltså föremålet som används för att motivera hundarna att springa, vanligen ett föremål med tyg- eller plastremsor som fladdrar i vinden, och som åker på en liten vagn runt banan. Sporten är som sagt större i engelsktalande länder, där det kan tävlas fem dagar i veckan, medan det i Sverige bara finns ett litet fåtal kapplöpningsbanor som framförallt används på helgerna. Betta på greyhound kan man göra på nätet!
Greyhounds, men även vissa andra vinthundar så som Whippet, Afghanhund och Italiensk vinthund, är särskilt lämpade för kapplöpning. Greyhounds användes ursprungligen för hetsjakt, alltså för att springa ikapp vilda djur och antingen döda dem själva eller hålla dem på plats tills jaktsällskapet kom ikapp. Detta är strängt reglerat och rent av förbjudet i många europeiska länder idag. Greyhounds jagar med hjälp av synen och det är därför man använder en så kallad hare vid kapplöpningar. Då kapplöpningssporten är så liten i Sverige lär det finnas en begränsad marknad för kapplöpningshundar, om man inte lyckas slå sig in på exempelvis den brittiska eller irländska marknaden. Det blir då viktigt att känna till importregler och liknande. Som vid all annan hunduppfödning gäller det att känna till bakgrunden på hundarna man vill avla på, för att undvika skador, sjukdomar och personlighetsdrag som inte lämpar sig för sporten. Skulle det bli aktuellt att träna upp en hund för kapplöpningar finns det flera aktiva klubbar i Sverige som säkert gärna hjälper till med sin kunskap.
Mycket att tänka på som uppfödare
I takt med att intresset för hunden som husdjur växer, blir också intresset för avel av hunden större. Många vill avla på redan existerande raser medan andra vill avla fram helt nya raser. Många avlar som hobbyverksamhet medan andra har det som heltidsarbete och livnär sig på aveln. Det finns dock mycket att tänka på oavsett i vilken omfattning man vill bedriva avel.
Man måste ha sett över sin ekonomi så man har en buffert för oväntade utgifter. Hundvalpar kan till exempel riva dina kläder och sen du måste köpa kläder för dig själv. Detta kan vara en förvånansvärt hög kostnad. Det är värt att komma ihåg, precis som alla andra möjliga kostnader. Att uppfostra en hund är inte en billig hobby eller yrke, så den passar bara för några få.
Man måste också planera så man kan ta hand om valparna även efter det att de blivit åtta veckor gamla om alla valpar inte säljs så som man tänkt. Man måste också vara lyhörd för valpköparnas planer för valpen. Ska de jaga, eller kanske ställa ut den vuxna hunden?
